Good cop / Bad cop

16 november 2009 at 19:10 (Vardag, Yemenresan) (, , )

Vaktmästaren på det här stället, Muhammed, är en fantastisk man. Han har enligt uppgift jobbat med svenskar i 14 år, så han har snappat upp en del svenska ord. När jag och Isak pratade om någonting som handlade om skola en gång medan vi hjälpte Muhammed dra lite rör utbrast Muhammed plötsligt ”skola!”, för att visa att han kände igen det. Allra roligast var när vi på engelska frågade honom hur det gick med något arbete han höll på med och han vände sig mot oss med ett enormt leende och sade ”fina fisken!”.

Han är en riktig alltiallo, och även om det ibland kan ta lite tid och hans metoder ibland kan ifrågasättas så får han saker fixade. Han ser dessutom till att det inte befinner sig några obehöriga på boendeområdet på centret, och agerar ibland språkrör när vi har ringt upp en elev och någon som inte kan engelska svarar.

Häromdagen gjorde han det roligaste grejen hittills. Jag, Rigmor och några till befann oss uppe på kontoret när vi genom det öppna fönstret hörde Muhammed ropa ”Rigmor! Rigmor!”. Vi tittade ut, och precis nedanför fönstret stod han med 5 barn militäriskt uppradade och ville att Rigmor skulle komma ned. Vi har haft lite problem med att barn springer in och busar runt och spelar boll, och Ulf och Rigmor har sagt att vi helst inte skall ha några barn på området. Så de fick en tillsägning och försvann från området. Men senare på dagen kom Muhammed upp på kontoret med ytterligare tre ungar, som hade sprungit omkring inne på området och tittat in genom fönstren på våra lägenheter. Detta får de verkligen inte göra, så Muhammed tänkte se till att de inte gjorde om det. Han tog upp dem på kontoret och spelade väldigt sträng och sade åt dem att skriva sina pappors namn och telefonnummer, så skulle han minsann ringa dem och tala om vad deras pojkar har för sig när de borde vara i skolan. En av de yemenitiska lärarna kom förbi och spelade med, och sade åt Muhammed att inte vara så hård, men Muhammed svarade att barnen måste disciplineras. Ungarna skrev upp allt som Muhammed bad dem att skriva, och en av dem var väldigt nära till gråt innan Muhammed släppte iväg dem. De visste att om deras pappor skulle få reda på vad de hade haft för sig så skulle de säkert få spö. Men Muhammed hade aldrig för avsikt att ringa några föräldrar, vilket den andre läraren förstod. Han ville bara se till att vi inte har samma problem med just dessa ungar igen – och mycket riktigt har vi inte sett till dem igen!

Uppdatering 17/11! I dag var Muhammed rolig igen. Vi gick förbi några yemenitiska elever, och han vände sig mot dem, pekade på dem och sade ”Fina fisken!”. Jag skrattade, och svarade ”fina fisken” och vi gick vidare. Eleverna satt där och stirrade efter oss och trodde att vi hade sagt något om dem på svenska.

Annonser

Direktlänk Kommentera